Danmark, kyrkböcker, 1812-1924

Bakgrund

Från och med 1645 måste präster i Danmark enligt lag registrera viktiga händelser i sina församlingar. I händelserna ingick dop, konfirmationer, vigslar och begravningar samt listor över personer som flyttat in till och ut ur olika församlingar. Den officiella danska kyrkan är evangelisk-luthersk.

Från och med 1812 måste präster administrera två olika register och registrera alla händelser två gånger. Registren sparades på olika platser och som ett resultat av detta hade nästan alla församlingar i Danmark fullständiga församlingsregister. Dessutom var församlingsregistren 1812 mycket enhetligare och standardiserade över hela landet. Den här samlingen innehåller bilder och register från Kontraministerialbog, de alternativa registren som skapats av prästerna.

Patronymikoner

Fram till cirka 1850-1870 använde vanliga människor patronymikoner i ställer för efternamn. Patronymikoner skapades från en persons faders förnamn, följt av "sen" (= son) eller "datter" (= dotter). Jens Nielsens dotter Marens fullständiga namn blev "Maren Jensdatter" och hans son Søren blev "Søren Jensen".

Patronymikoner förbjöds enligt lagen 1826 eftersom myndigheterna ville att folk skulle använda släktefternamn i stället. Icke desto mindre tog det många årtionden innan patronymikoner upphörde att användas. För en person som föddes i Danmark mellan 1826 och 1870 kan man inte veta om hens efternamn är en patronymikon eller ett släktnamn såvida du inte redan känner till namnet på personens föräldrar.

Dop

Barn döptes vanligtvis inom fem dagar efter födseln och registren innehöll ofta information som legitimitetsstatus och faders yrke.

Konfirmationer

Med början under 1736 introducerade danska kyrkan ett krav om att alla unga personer skulle konfirmeras i den lutherska kyrkan. Detta skedde vanligtvis när barnet var mellan 14 och 17 år. Du hittar också ofta dopdatum.

Vigslar

Vigselböcker innehöll ofta civilstånd för brud och brudgum, dvs. om hen var ogift eller änka/änkeman. Vigslar skedde vanligtvis i brudens släktförsamling.

Begravningar

Begravningar skedde vanligtvis kort efter dödsfallet. I vissa fall angavs även den avlidnes födelsedatum och föräldrar.

Inflyttningar och utflyttningar

I dessa register fanns uppgifter om personer som inflyttade till eller lämnade församlingen, tillsammans med deras avsedda eller tidigare bostadsort.

Församlingsregistret innehöll information om alla som fötts/döpts, konfirmerats, gift sig eller dött/begravts i aktuell församling.

Du kan hitta följande information (där den är tillgänglig):

• Namn
• Kön
• Församling
• Födelsedatum
• Dopdatum
• Konfirmationsdatum
• Vigseldatum
• Datum för utflyttning (från församlingen)
• Datum för inflyttning (till församlingen)
• Dödsdatum
• Begravningsdatum

Du kan hitta mer information om detta och i fler danska samlingar på danska riksarkivet på den här sidan.

Uppdateringar: Januari 2020: Tillagda nya register och bilder från före 1892 för regioner över hela Danmark.