Släktforska i de svenska kyrkböckerna hos Ancestry
Det första steget när du börjar släktforska är att prata med dina närmaste släktingar, framför allt de som är lite äldre. Av dem kan du få reda på grundläggande uppgifter som namn, födelseår och födelseförsamling för den person som du vill börja att forska på. Dessa uppgifter är också nödvändiga för att du ska kunna börja leta efter personen i de svenska kyrkböckerna på Ancestry.se.
Personen som du söker måste vara född 1940 eller tidigare för att du ska kunna hitta honom eller henne i vårt kyrkboksmaterial. Om du aldrig förr har släktforskat kan det vara en klok investering att börja med att läsa en bok om släktforskning eller att gå en kurs i släktforskning. Då får du de grundkunskaper du behöver för att veta vilka kyrkböcker du ska titta i och vilka uppgifter du ska leta efter.
När du lärt dig lite mer om släktforskning samt har uppgifter om namn, födelsedatum och födelseförsamling samt gärna också födelselän för den person du vill börja med så kan du börja leta i kyrkböckerna hos Ancestry.
Det enklaste sättet att söka i kyrkböckerna är att bläddra i dem, då personernas namn inte är indexerade. Du börjar med att välja län, sedan församling, därefter typ av bok och till sist årtal. Du kommer då till den första bilden i den aktuella boken och kan sedan bläddra dig framåt (och bakåt) en sida i taget genom att trycka på pilarna till höger ovanför bilden.
Du kan även prova att söka efter platsnamn i kyrkböckerna, drygt hälften av alla husförhörslängder är indexerade med namn på byar, gårdar och torp och du kan prova att söka efter en plats genom att skriva i namnet på platsen i fältet för bostadsort.
Om du har GID-nummer noterade sedan tidigare kan du söka efter ett specifikt GID-nummer för att snabbt komma till rätt sida.
I samlingen Sverige, namnindexerade födelseuppgifter, 1880-1920, kan du även söka efter namn på 5,6 miljoner personer födda mellan 1880 och 1920. Du kan söka på barnets förnamn, födelsedatum, födelseförsamling samt på föräldrarnas namn och födelseuppgifter. Sökresultatet länkar till skannade bilder från SCB-materialet där du kan kontrollera uppgifterna samt få ytterligare information som hjälper dig att gå vidare i din släktforskning.
När du börjat hitta uppgifter om dina förfäder är det praktiskt att skriva in uppgifterna i ett släktträd. Du kan även koppla kyrkbokssidor direkt till personer i släktträdet. När du lägger in uppgifterna i Ancestry’s släktträd får du inte bara en bra överblick över dina förfäder och släktingar, det blir också enkelt att hitta nya uppgifter i kyrkböckerna och att hitta nya släktingar via släktträdet. Genom tipsen i släktträdet – de skakande löven – kan du snabbt hitta nya dokument att knyta till personerna i trädet och du kan även hitta matchningar där andra släktforskare har matat in samma person i ett träd. Ofta innebär matchningen att ni är släkt med varandra. Använd meddelandefunktionen för att kontakta din nya släkting!
Oavsett hur du väljer att spara din släktforskning är det viktigt att alltid notera de uppgifter du hittar och var någonstans du hittar dem. De källor du använder ska också kontrolleras noga och du bör använda förstahandskällor så långt det går. Andrahandskällor, till exempel CD-skivor med uppgifter om Sveriges befolkning vid olika årtal, är en bra hjälp på vägen men uppgifterna ska alltid kontrolleras mot originalkällan, exempelvis en födelsebok.
Ett tips är att du går med i en släktforskarförening på orten där du bor. Där kan du utbyta erfarenheter med andra och få hjälp på vägen om du kört fast. En lista över olika släktforskarföreningar i Sverige hittar du på Rötter (www.genealogi.se) . Som medlem i en släktforskarförening ansluten till Sveriges släktforskarförbund får du också rabatt på World Deluxe-abonnemang hos Ancestry. Rabatten gäller på årsabonnemang.
