-

Ancestry

Planera din forskning
Av Donn Devine, CG, CGI

Det finns aldrig tillräckligt mycket tid för att kontrollera alla källor som kan bidra till vår släkthistoria, så den enda lösningen är att kontrollera dem i någon sorts logisk ordning som gör att vi kan använda vår tid på ett så effektivt sätt som möjligt. Du bör med andra ord följa en plan.

Förr i tiden var planering av forskning i hög grad en fråga om att besluta vilka bibliotek eller institutioner man skulle besöka först, för att slippa återvända en andra gång på grund av något som missades vid det första besöket. För att undvika att förbise väsentliga källor lades tonvikten på index och på att hitta hjälpmedel som skulle förkorta vår sökning.

Idag kan vi tack vare sökmotorer för Internet och index på CD-romskivor utföra mycket av planeringsarbetet hemifrån. De resultat vi får när vi söker efter ett namn i hundratals databaser ger oss emellertid en uppsjö av möjligheter, med få indikationer om vilka som skulle kunna tillämpas på problemet ifråga.

Precis som före datorernas inträde måste vi kontrollera dessa tillgängliga källor i en planerad och logisk ordning, för att använda vår tid så effektivt som möjligt. Vi måste utarbeta vår egen ordning för att söka i tillgängliga databaser och börja med dem som med störst sannolikhet kommer att ge positiva resultat. Vi måste skapa en plan för vår forskning.

Planera planen
Planer kan utgöras av några anteckningar på baksidan av ett kuvert eller av långa arbeten som tar upp flera decimeter av hyllan. Din plan behöver visserligen inte skrivas på papper, men även om den gör det upptar en släktforskningsplan sällan mer än en enda sida.

En plan består av fyra grundläggande komponenter:

  1. Målsättning. En kort redogörelse för vad du vill upptäcka. En skriftlig målsättning kan hjälpa dig att fokusera ditt arbete och förhindra att din forskning avviker från kursen, även då sidospår visar sig vara mycket intressanta.
  2. Resurser. Informationskällor som kan bidra till att målsättningen nås. Först bland resurserna finns all information som redan samlats in, de slutsatser som dragits utifrån den här informationen och publikationer som finns till hands, dvs. släktregister och andra källor som du hittat i hemmet. Ytterligare källor kommer att kräva mer traditionella forskningsmetoder. Som tur är kan vi idag få åtkomst till ett antal av dessa källor hemifrån, via e-post och genom online-databaser.
  3. Ordningsföljd. En lista över de källor som ska undersökas, i användnings- eller tillämpningsordning. För att kunna bestämma ordningsföljden måste du först identifiera de publicerade sammanställningar, databaser och serier av originalregister som mest sannolikt innehåller information relaterad till din målsättning. Du kan också lättare begränsa din sökning genom att skapa en ordningsföljd där de första källorna är sådana som innehåller index, hjälpmedel för sökning eller möjligheter till online-sökning.
  4. Förberedelser. Verktyg som behöver samlas ihop och kontakter och åtaganden som måste ordnas innan en sökning kan börja. Du kan exempelvis notera nödvändiga avgifter, öppettider, transportscheman, parkeringsmöjligheter, förhandsbegäran eller tillstånd, tillgängliga tjänster och nödvändig utrustning om du kommer att resa bort inom ramen för din forskning. Denna uppmärksamhet på detaljer kan utgöra skillnaden mellan framgång och frustration.

Ompröva planen
Planeringen är inte någon engångsföreteelse. Den är en cyklisk process som behöver analyseras, uppdateras och ändras varje gång ett steg har slutförts. Varje gång du har fått resultaten från en ursprunglig plan ska du analysera dessa resultat enligt följande:

  1. Hittades tillräckliga data för att du ska kunna nå din målsättning? Om inte, har du uttömt alla tillgängliga resurser? Kanske bör denna målsättning åsidosättas till förmån för en ny målsättning?
  2. Vilket är nästa följdriktiga steg för målsättningen för en ny plan?
  3. Finns det något i det du har upptäckt som tyder på att andra tillvägagångssätt skulle kunna användas i en ny plan med samma målsättning?

Så enkelt är det. När du upprepar forskning av samma typ kan det till och med hända att du inte behöver lista ordningsföljden på papper, eftersom den är lätt att komma ihåg. Du bör emellertid aldrig strunta i att använda papper eller hårddisken för att skriva ner en uttrycklig redogörelse för din målsättning. Utan skriftlig målsättning utsätter man sig för två risker som kan förbruka produktiv tid, nämligen att ledas in på icke-produktiva sidospår och att inte sluta när forskningen är färdig och det är dags att analysera allt hopsamlat material och välja en målsättning för nästa fas i forskningen.

Några få minuter som ägnas åt att planera en effektiv ordning för genomsökning av tillgängliga källor är ytterst väl använd tid. En effektiv plan kan fördubbla eller tredubbla den forskning du hinner slutföra inom en viss tid.

Donn Devine, CG, släktforskningskonsult från Wilmington, Delaware, är stadsadvokat och arkivarie för det katolska stiftet i Wilmington. Han är en före detta medlem av styrelsen för National Genealogical Society, för närvarande ordförande för dess standardiseringskommission, styrelsemedlem i Board for Certification of Genealogists och administratör för Devine and Baldwin DNA surname projects (släktnamnsprojekt).

NYHETSBREV

Lär dig mer om nya samlingar och funktioner, få råd av experter, läs om andra medlemmars framgångar och mycket mera.
Prenumerera

NYHETSBREV FRÅN ANCESTRY

- juni 2011
- maj 2011
- april 2011
- mars 2011
- mars 2009
- juni 2008
- april 2008
© 2007-2016 AncestrySekretessfilosofiCookiesAllmänna villkorAdministreras av Ancestry Information Operations Unlimited Company