-

Ancestry

Till protokollet: Samla muntliga historier
Av Elizabeth Kelley Kerstens, CG, CGL

Be två personer berätta för dig om samma händelse eller samma person och du kommer att få höra två olika historier. Det kan hända att fakta är desamma – farfar var en och sjuttio och föddes under ett snöoväder – men perspektivet kommer att vara unikt för berättaren.

Som släkthistoriker vill du antagligen minnas var och en av dessa individuella nyanser. Det kan du också göra, genom en muntlig historia.

Varför muntlig historia?
Vi har alla hört släkthistorier. Att anteckna din egen version av en släkthistoria är emellertid något helt annat än att höra samma berättelse från en person som var där, eller till och med från en person som är en generation närmare händelsen. När du sätter dig ner och spelar in orden direkt från källan fångar du talarens synvinkel och skapar en muntlig historia.

Muntliga historier är planerade, inspelade intervjuer utformade för att spara vartenda ord som intervjuobjektet uttalar. För släkthistorikern ger muntliga historier upphov till varaktiga förstapersonsregister – kassettband, dokument eller både och – med människor som beskriver sina livserfarenheter i detalj.

Det finns två huvudsakliga sätt att utföra intervjuer för muntliga historier: styrda och icke-styrda. I en styrd intervju ställer en intervjuare frågor, baserade på tidigare bakgrundsforskning, som specifikt avser den person som intervjuas. I en icke-styrd intervju får ett antal personer en sammanställd lista med frågor. Det här är användbart exempelvis när man söker svar från en grupp människor som alla var inblandande i samma händelse.

Planera ett muntlig historieprojekt
Det första du bör tänka på när du planerar en muntlig historia är projektets omfattning. Vem är det som ska intervjuas? Vad vill du få reda på? Kommer du att fråga farfar om hela hans liv eller bara om specifika händelser?

Om du planerar att själv utföra intervjun bör du vara medveten om att du kan få höra historier som berör dig illa och som kanske känns obekväma för intervjuaren att berätta för dig. I sådana situationer kan en utomstående vara bättre lämpad att utföra intervjun.

Bestäm dig sedan för hur många intervjuer du ska genomföra. Oavsett hur uthållig du är kan det hända att den person du intervjuar har fysiska begränsningar eller andra förpliktelser som gör att han eller hon inte kan ägna alltför mycket tid åt en intervju med dig. Om ditt intervjuobjekt inte klarar av att prata längre än en timme kan det vara en bra idé att planera in en serie intervjuer spridda över flera veckor. Om den person du intervjuar befinner sig långt ifrån dig kan du emellertid vara begränsad till en enda intervju.

Du behöver en plats för att utföra en intervju. På grund av bakgrundsljudet är intervjuobjektets bostad eller det lokala kaféet kanske inte den ideala platsen för en intervju, eftersom sorlet kan göra det svårt att transkribera intervjun. Testa om möjligt den inspelningsutrustning du tänker använda på den plats där du tänker utföra intervjun på förhand, för att avgöra huruvida du behöver justera något eller ordna med andra förberedelser.

En detaljerad forskning kring den person som ska intervjuas bör utföras före intervjun. För släkthistorikern kan det här innebära att ta reda på mer än ort för födelse och vigsel för en person. Du kommer att vilja veta så mycket som möjligt om den plats där intervjuobjektet växte upp, hur familjelivet var, vilka jobb han eller hon har haft samt andra nyckelhändelser, såsom bröllop och födslar. Med mer kunskap om en person kan du utarbeta en stadig lista med frågor och lättare fokusera intervjun för att uppnå dina mål.

Medan du forskar kan du skriva ner öppna frågor som du skulle vilja få svar på. Undvik frågor som kan besvaras med ett enkelt ja eller nej. Ibland är det mer effektivt att upprätta en lista med nyckelpunkter som du vill gå igenom under intervjun och en tidslinje över den intervjuade personens liv, som du själv kan använda som stöd.

Ljud- eller videoinspelning
Tänker du spela in intervjun på ljudband eller på videoband? Det kanske inte är upp till dig att välja. Ibland kan det vara så att en person som helt obesvärat kan sitta och tala in i en bandspelare generat kryper ihop vid blotta tanken på att bli videofilmad (om du är osäker bör du fråga intervjuobjektet). Oavsett vilken metod, ljud eller video, som är bäst lämpad för dig, kommer den person som intervjuas att tillföra mer till din forskning om han/hon känner sig trygg i miljön.

Om du planerar att spela in en intervju på ljudband ska du använda en ljudbandspelare av hög kvalitet med extern mikrofon. Det kan vara en bra idé att till och med hyra professionell inspelningsutrustning från en lokal uthyrare. Kom ihåg att testa utrustningen innan du inleder intervjun och välja hållbara band av hög kvalitet som är lämpliga för detta avseende och för långtidslagring. Specialiserade ljud- och elektronikaffärer kan hjälpa dig att välja de produkter som passar bäst för uppgiften.

Om du videofilmar intervjun bör du överväga att anlita någon annan för att sköta kameran. Utan kameraman finns det risk att både intervjuaren och den person som intervjuas distraheras av kamerans funktion. Montera videokameran på ett stativ och fäst rockslagsmikrofoner på intervjuobjektet och intervjuaren för att få bästa möjliga resultat. Var noga med att kontrollera strömtillförsel och batterier i både kamera och mikrofoner innan du börjar.

Juridiska frågor
Frågor avseende upphovsrätt kan bli aktuella, även om du bara utför en informell intervju med farmor. Juridiskt sett äger intervjuaren och intervjuobjektet tillsammans upphovsrätten till en muntlig historieintervju (ett undantag avser de fall där en intervjuare utför en intervju som ett uppdrag för vilket han/hon har anlitats). Det kan hända att upphovsrätten aldrig kommer att diskuteras, men du bör ändå skydda dig mot eventuella intrång i upphovsrätt genom att se till att både intervjuaren och intervjuobjektet undertecknar formulär för överlåtelse av upphovsrätt i samband med inspelningen.

Utföra intervjun
Innan du inleder intervjun ska du återigen kontrollera eventuella bakgrundsljud och om möjligt stänga av eller lägga undan telefoner. Placera inte mikrofonen alltför nära en fläkt eller någon annan anordning som ger upphov till oavbrutet brus, hur svagt det än är. Ha alla föremål, som foton eller souvenirer, nära till hands.

Inled din inspelning med detaljerad information, däribland vem du är, vem som intervjuas och vem som mer finns i rummet (medverkande eller ej). Precisera också datum och plats för intervjun och vad du tänker gå igenom under intervjun. Observera att både du och intervjuobjektet kommer att skriva på ett formulär för överlåtelse av upphovsrätt. Om du videofilmar intervjun kan du lista alla dessa fakta med stor text på ett eller två pappersark och videofilma dessa sidor som en rollista för en film.

Om du spelar in intervjun på ljudband kan du överväga att ta med en stillbildskamera till intervjun för att fotografera intervjuobjektet vid intervjutillfället och för att göra fotografiska kopior av föremål som personen har tagit med sig.

Genomför intervjun på ett sätt som gör att den person som intervjuas känner sig trygg. Ta ögonkontakt och var uppmärksam på synliga tecken på trötthet eller uttråkning. Var beredd på att ta itu med svårigheter som kan uppstå. När allt kommer omkring gör ju intervjuobjektet dig en tjänst. Erbjud raster när sådana verkar behövas och kom ihåg att inte stanna för länge. Det här är särskilt viktigt att tänka på om du räknar med att utföra uppföljningsintervjuer.

Efter intervjun
När du är färdig med intervjun ska du göra minst två säkerhetskopior av inspelningen: en till den person du har intervjuat och en till dig. Förvara originalet på en säker plats. Använd din säkerhetskopia, inte originalet, vid transkriberingen till skrift.

Den avskrift du skapar är kanske den mest användbara delen av intervjun för både forskare och avkomlingar och fordrar därför stor noggrannhet under produktionen. Om du inte kan transkribera själv bör du överväga att anlita en professionell avskrivare för det här jobbet.

Om du utför transkriberingen utan därför särskilt avsedd utrustning ska du använda stopp- och startknapparna på din bandspelare snarare än pausknappen, så att bandet inte skadas på grund av pausande, och använda säkerhetskopian, så att ditt original inte skadas. Skona bandet genom att försöka lyssna, stoppa bandet, skriva och sedan starta bandet på nytt, utan att spola tillbaka.

När du väl är färdig med transkriberingen kan du välja att redigera den för att göra den tydligare eller kortare, men var försiktig så att intervjuobjektets röst och karaktär inte går förlorade. Kom ihåg att skälen till att du från början valde att skapa en muntlig historia var just dessa.

Efter alla redigeringar kan du slutligen överväga att omvandla avskriften till ett mer läsbart format. Digitalisera bilderna och lägg till dem med hjälp av ett publiceringsprogram. Skanna relevanta dokument och inkludera dem. Donera en kopia av bandet och avskriften till intervjuobjektets lokala historieförening (tillsammans med en kopia av det undertecknade formuläret för överlåtelse av upphovsrätt). Ge alltid den person du har intervjuat en egen kopia av intervjun. När allt kommer omkring har du ju just bidragit en smula till att bevara hans eller hennes arv.

Referenser

  • Baum, Willa K. Transcribing and Editing Oral History (Walnut Creek, Calif.: AltaMira Press, 1995).
  • Baylor University Institute for Oral History. Transcribing Style Guide.
  • Gluck, Sherna Berger. An Oral History Primer.
  • Ritchie, Donald A. Doing Oral History 2d ed. (New York: Oxford University Press, 2003).
  • Schorzman, Terri A. A Practical Introduction to Videohistory: The Smithsonian Institution and Alfred P. Sloan Foundation Experiment (Melbourne, Fla.: Krieger Publishing Co., 1993).

Alla utdrag ur muntliga historier är tagna från en muntlig historieintervju med Walter Albert Kelley ledd av Elizabeth Kelley Kerstens, 4 september 1995.

Elizabeth Kelley Kerstens, CG, CGL, är chefsredaktör för Genealogical Computing och för NGS NewsMagazine och deltar ofta med inlägg i Ancestry Magazine.

NYHETSBREV

Lär dig mer om nya samlingar och funktioner, få råd av experter, läs om andra medlemmars framgångar och mycket mera.
Prenumerera

NYHETSBREV FRÅN ANCESTRY

- juni 2011
- maj 2011
- april 2011
- mars 2011
- mars 2009
- juni 2008
- april 2008
© 2007-2016 AncestrySekretessfilosofiCookiesAllmänna villkorAdministreras av Ancestry Information Operations Unlimited Company