-

Information i husförhörslängderna

Att hitta en person i husförhörslängden blir enklare om du vet namnet på den gård eller by där personen/familjen bodde. Om du har hittat en person i födelseboken har du förmodligen även hittat platsen där de bodde eftersom platsen oftast anges där. Husförhörslängderna är ordnade på lite olika sätt, en del har listat gårdarna/byarna i bokstavsordning och andra har dem ordnade efter den geografiska placeringen i församlingen. Ibland, men långt ifrån alltid, finns ett gårds- och byaregister i bokens början eller slut.

Många av husförhörslängderna i samlingen Sverige, kyrkböcker, 1500-1940, är indexerade på bildnivå. Det innebär att du kan söka efter namnet på ett torp, en gård elle en by och snabbare hitta till rätt sida.

Vilken information finns i husförhörslängden? Vi ska titta lite närmare på de olika kolumnerna och den information vi får i dem. Observera att kolumnerna skiljer sig åt i äldre och yngre kyrkböcker. Exemplen nedan är tagen från en husförhörslängd på 1890-talet.

Längst upp på sidan står namnet på gården eller kvarteret.

I den första kolumnen finns personernas namn. Här finns också uppgifter om yrken. H står för hustru, s står för son och d står för dotter. Här finns hela familjen samlad vilket gör att husförhörslängden är en utmärkt källa för att få veta vilka syskon en person hade.

I nästa kolumn hittar du det årtal då personen föddes och i kolumnen därefter vilken månad och vilken dag han/hon föddes. Observera att dessa uppgifter alltid bör kontrolleras mot födelseboken. Det kan ha blivit fel när prästen skrev ned uppgifterna vid husförhöret. Den fjärde kolumnen ger information om i vilken församling personen föddes, vilket är viktigt att veta när man ska söka efter personens födelse i födelseboken samt följa dem bakåt i tiden.

I kolumnen Äktenskap ser du datum för när personen gift sig samt datum för när personen blivit änka eller änkling. Kolumnen Koppor talar om i fall de är vaccinerade mot smittkoppor. Nästa viktiga kolumn är Hitflyttad. Det var vanligt att man flyttade mellan gårdar och församlingar och då måste du veta varifrån personerna kom om du ska kunna följa dem bakåt genom kyrkböckerna. Här noterades vilken församling de kom ifrån och när de flyttat till nuvarande församling eller plats. Om flytten skedde inom den nuvarande församlingen ser du ett sidnummer som visar var i husförhörsboken du hittar den plats där de bodde tidigare. I kolumnen bredvid finns inflyttningsattestens nummer om personen flyttade hit från en annan församling. Med hjälp av numret blir det enklare att hitta personen i inflyttningslängden. Kolumnen Död kommer härnäst, här har prästen skrivit ned dödsdatum för de personer som avlidit.

Innanläsning och kristendomskunskap är kolumner där prästen noterade de olika personernas kunskap inom dessa områden. Husförhörslängderna sträcker sig oftast över en femårsperiod så därför finns fem kolumner för att fylla i vilka som varit på husförhören.

Under kolumnen Värnplikt noteras när männen gjort sin värnplikt och sedan kommer Fräjd och särskilda anteckningar där man kan hitta en hel del intressant information beroende på hur detaljerad prästen har varit i sin beskrivning. Här kan man hitta små noteringar om hur personerna var, om de begått något brott, om något speciellt hänt, om de rymt till Amerika med mera.

Slutligen hittar du kolumnerna för de som har flyttat. Här står datum för när de flyttade, vart de flyttade och flyttattestens nummer om de flyttat till en annan församling. Har de flyttat till en annan plats i samma församling finns ofta ett sidnummer så du kan hitta dem där.

NYHETSBREV

Lär dig mer om nya samlingar och funktioner, få råd av experter, läs om andra medlemmars framgångar och mycket mera.
Prenumerera

NYHETSBREV FRÅN ANCESTRY

- juni 2011
- maj 2011
- april 2011
- mars 2011
- mars 2009
- juni 2008
- april 2008
© 2007-2014 Ancestry.comSekretessfilosofiCookiesAllmänna VillkorSköts av Ancestry.com Europe S.à r.l.